Thursday, September 27, 2007

Finansminister Borg och hans ideologiska bakgrund

I Gotlands tidningar 27/9-07
Finansminister Anders Borg (m) vill rasera den allmänna välfärden så de rika blir rikare

Finansminister Anders Borg (m) var i början av 1990-talet en östgötsk moderat studentpolitiker, som mer var intresserad av idéer än av praktisk politik. Han var då en synnerligen aktiv libertarian, extrem marknadsliberal på högeryttersidan.

Vill rasera välfärden
Den som närmare vill studera vad Anders Borg & co tyckte och tänkte, kan med fördel närmare studera den lilla skriften "Generell välfärdspolitik - bara ett magiskt ord?".

En synnerligen kritisk pamflett om den svenska välfärdsmodellen. Utgivare av skriften var den näringslivssponsrade högertankesmedja Timbro.

I en annan samtida skrift, "Förmynderiets teori - en kritik av public service-ideologin" (också Timbro), presenterade libertarianerna sina argument för den kommersiella radion. De gav även en grov skiss över det auktionsförfarande, som den borgerliga Bildt-regeringen etablerade under den misslyckade borgerliga regeringsperioden 1991-1994.

Straffar långtidssjuka
Då Anders Borg för övrigt jobbade i Carl Bildts närhet i statsrådsberedningen. (Här finns mycket av de ideologiska rötterna till vissa moderater och före detta statsråds medvetna skolk med, att inte vilja betala sin tv-licens.)

Anders Borg har nu blivit en finansminister, som med påstått vetenskapligt stöd tubbar och straffar långtidssjuka och arbetslösa med sänkta ersättningar, samtidigt som han gynnar de rika med ständigt nya gåvor.

Allt med det påstått övergripande syftet, att föra en kamp mot utanförskapet och för fler i arbete och egen försörjning (bland annat i skattesubventionerade, lågbetalda städjobb hos de rika i deras allt mera lågbeskattade lyxvillor).

I grunden har Anders Borg, trots sin påstådda pragmatism, kvar sin närmast pojkaktiga inställning till samhället och att människors beteende både kan och är möjligt att styra, med stöd av teoretiska räknestycken och utpräglat utra- och marknadsliberala teorier.

Dåliga opinionssiffror
Det märkliga är dock, så här långt, att svenska folket inte applåderar, utan tvärtom, visar sig djupt ogilla denna resa in i ett nytt och mera egoistiskt politiskt Sverige.

Svenska folket visar sig i mätning efter mätning "belöna" Borg och hans borgerliga kollegor med ständigt lika nya och dåliga opinionssiffror.

Robert Björkenwall

Tuesday, September 25, 2007

Egna artiklar - index januari-december 2007

Artiklar 2 007/Robert Björkenwall Index,egna artiklar januari-december 2007)

Om alliansens jobbpolitik och sparkraven på AMS: NSD 11/1-07, Gotlands tidningar 22/1 m fl
Om alliansens jobbpolitik och försämringarna i LAS: Arbetarbladet 11/1, Gotlands tidningar 22/1, Dagbladet, NSD, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland m fl
Om pensionerna och alliansens löftesbrott: NSD 25/1, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om Reinfeldt-regeringens mediepolitik och exemplet Berlusconis Italien: Dagbladet 10/1, Piteå-tidningen 15/1, tidn. Ångermanland 10/1, Gotlands tidningar,
NSD m fl
Om väntan på nästa president i USA och Irak-kriget: Dagbladet 17/1, Gotlands tidningar 24/1 m fl
Om en gruvarbetare och fri ande: Dagens nyheter 16/1
Om Palme och 70-talets arbetsrättsreformer: NSD 5/2, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om Göran Perssons sorti och Mona Sahlin som ny s-partiledare: Norrköpings tidningar 20/1, Vasabladet 20/1, tidn. Ångermanland 24/1, Dagbladet 29/1, Skånska dagbladet 28/1, Gotlands tidningar 14/2, Arbetarbladet 15/2, NSD, Piteå-tidningen m fl
Om a-kassan, den kommunala allmännyttan och samhällsutvecklingen: Piteå-tidningen 23/1, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om folkrörelse-Sverige och dess utveckling: Arbetarbladet 15/2, Dagbladet m fl
Om Carl Bild, optionsmiljonerna och trovärdigheten: Gotlands tidningar, Dagbladet, Arbetarbladet, Vasabladet m fl
Om partisk valrapportering i media - Kent Asps studie: Gotlands tidningar 14/2, NSD 26/2, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet 15/2, Vasabladet m fl
Om alliansens jobbpolitik, utbildningen och låglönejobben: Gotlands tidningar 25/1 m fl
Om kommande lönerörelse och de tuffare lönekraven: Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD m fl
Om George Clooney och hans viktiga budskap om oljan och media: Arbetarbladet 18/1, tidn. Ångermanland 18/1, Gotlands tidningar, NSD m fl
Om dynastierna Bush och Clinton och Hillary Clinton som möjlig president: Gotlands tidningar 24/1, Vasabladet 23/1, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet m fl
Om nedläggningar, utrensningar och utförsäljningar av statliga företag: Piteå-tidningen 29/1, Dagbladet, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland m fl
Om katastrofkommissionen, mediebilden och karaktärsmordet på Lars Danielsson: Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland, NSD, Piteå-tidningen, Dagbladet m fl
Om dubbla tungor om presstödet och mediemångfalden: NSD 20/2, Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Piteå-tidningen m fl
Om världsreportern Ryszard Kapuschinski: Gotlands tidningar, NSD, Piteå-tidningen, Vasabladet, Dagbladet m fl
Om Auschwitz, Srebrenica och Rwanda : Arbetarbladet 1/2, tidn. Ångermanland 1/2, Piteå-tidningen, Vasabladet, Gotlands tidningar m fl
Om att stormfällssäkra järnvägen och elnätet: Folket 6/2, tidn. Ångermanland 5/2, Gotlands tidningar, Piteå-tidningen m fl
Om globaliseringen och regeringens globaliserinsråd: tidn. Ångermanland 16/2, Dagbladet, NSD, Piteå-tidningen m fl
Om jobben, herrgården och partiska medier i sin valrapportering: Gotlands tidningar 14/2, Arbetarbladet 15/2, NSD 26/2, Dagbladet m fl
Om arbetsmarknadsforskningen och fackens behov av spetskompetens: Gotlands tidningar 15/2, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om äventyrade IT-jobb i Sverige: Dagbladet 17/2, tidn. Ångermanland 19/2, Gotlands tidningar, Piteå-tidningen m fl
Om socialdemokraterna vunnit i stället för förlorat valet 2006: Piteå-tidningen 20/2, NSD 18/6, Gotlands tidningar 20/6, Arbetarbladet m fl
Om en riksbekant salladsbar i Göteborg och den svenska arbetsrätten: Dagbladet, Gotlands tidningar, NSD m fl
Om LO-Wanja och Europfacket: Piteå-tidningen 26/2, Gotlands tidningar 7/3, Dagbladet, Arbetarbladet m fl
Om ideologistyrning och statliga företag: Piteå-tidningen 29/1, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om en utrikesministers eroderade trovärdighet: NSD 28/2, Gotlands tidningar, Dagbladet, Arbetarbladet m fl
Om AMS-jobbprognosen och risken för växande flaskhalsproblem: Gotlands tidningar 5/3, tidn. Ångermanland 2/3, Arbetarbladet 15/3, NSD 7/5, Dagbladet, Piteå-tidningen, det m fl
Om moderaterna som vann arbetarnas men inte kvinnornas röster: Piteå-tidningen 6/3, Gotlands tidningar, Vasabladet, Dagbladet m fl
Om Europadomstolen och svenska kollektivavtal: Dagbladet 13/3 m fl
Om hushållsnära tjänster i Danmark, Finland och Sverige: Gotlands tidningar 14/3, Dagbladet m fl
Om Kinas utveckling och globaliseringens konsekvenser: Vasabladet 17/3, Arbetarbladet, Dagbladet m fl
Om socialdemokratiska kongressen och Mona Sahlin: Arbetarbladet 22/3, NSD 26/3, Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Vasabladet m fl
Om det politiska Finland och riksdagsvalet den 18 mars 2006: Gotlands tidningar 22/3, Dagbladet, Piteå-tidningen m fl
Om mobbning av de arbetslösa: Gotlands tidningar 27/3, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om fiffel i taxi- och restaurangbranschen, skatteundandraganden och bristerna i äldreomsorgen: PRO Pensionären nr 3 (26 mars) 2007
Om den borttagna förmögenhetsskattens effekter: Gotlands tidningar 10/4, Dagbladet 7/4, NSD 17/4, tidn. Ångermanland m fl
Om fastighetsskatten och den nya regressiva avgiften: NSD 17/4, Gotlands tidningar 10/4 m fl
Om skiftet från Blair till Brown i Storbritannien: Gotlands tidningar 11/4, Vasabladet 16/4, tidn. Ångermanland 19/4 m fl
Om ordförande Persson och hans tid vid makten: Arbetarbladet 12/4, Vasabladet 22/4, NSD 18/6, Gotlands tidningar 20/6, Dagbladet, Arbetarbladet, tidn. Ångermanland, Piteå-tidningen 28/12 etc
Om socialdemokraternas valanalysrapport: Arbetarbladet 12/4, Dagbladet, Gotlands tidningar m fl
Om det kinesiska mässbygget i Kalmar och Byggnads: Gotlands tidningar 23/4, Dagbladet m fl
Om franska presidentvalet och "Sego" Royals chanser: Gotlands tidningar 26/4, Arbetarbladet, Vasabladet, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om den "breda arbetslösheten" och verkligheten efter valet: NSD 26/4, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland, Dagbladet m fl
Om vilken väg Finland går nu med sin nya regering efter valet: Piteå-tidningen 23/4, tidn. Broderskap 27/4, Gotlands tidningar, NSD, tidn. Ångermanland etc
Om finsk arbetsmarknad och finska LO 100 år: Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, NSD, Skånska dagbladet m fl
Om finsk jobbpolitik som dålig import och som visat sig ge begränsat resultat: Gotlands tidningar 9/5, NSD 13/8, tidn. Ångermanland 30/8, Piteå-tidningen m fl
Om Tusby strandväg - den finska kulturens vagga: Arbetarbladet 15/11, Gotlands tidningar, NSD, Fönstret m fl
Om en kraftfull manifestation i Kiruna i december 1969: Piteå-tidningen 7 maj, NSD, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland m fl
Om reproräntan och fördelningspolitiken: Gotlands tidningar 10/5, Dagbladet, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet, NSD m fl
Om en statsminister som fått nytt jobb: Dagbladet 11/5, Gotlands tidningar, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland m fl
Om hushållsnära tjänster-subvention och dess alternativa användning: Gotlands tidningar 21 maj, Piteå-tidningen 29/5, NSD 13/8, tidn. Ångermanland 30/8 m fl
Om statliga nålpengar som inte räcker för att behålla Sveriges bredbandsposition: Piteå-tidningen 21 maj, tidskriften Stadsnätet nr 3 (juni),Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om Börje Hörnlund och centerns väg i politiken: Dagbladet 23 maj, tidn. Ångermanland 23/5, Gotlands tidningar m fl
Om Vaxholmskonflikten och fackets väg i EG-domstolen: Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet, Piteå-tidningen 21/12, NSD m fl
Om att sålt är sålt när det gäller offentliga sjukhus: Gotlands tidningar, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, NSD m fl
Om bratsens Stureplan och det "coola" livet: Gotlands tidningar, NSD, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland m fl
Om luftslottets som sprängdes: Gotlands tidningar 6/8, NSD, Arbetarbladet, Piteå-tidningen m fl
Om Italien - bra kök men ineffektiv som nation: Arbetarbladet 7/6, Gotlands tidningar, NSD, Piteå-tidningen, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om arbetsrätten, folkhälsan och EU-fördraget: Gotlands tidningar 14/6, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Piteå-tidningen, NSD m fl
Om en partiledardebatt i vårriksdagens slut: Gotlands tidningar 15/6, Dagbladet, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland m fl
Om krishanteringen i regeringskansliet och den nya rapporten om tsunamikatastrofen: Gotlands tidningar, Dagbladet, Piteå-tidningen, Vasabladet m fl
Om SCB:s stora majmätning av partisympatier: Gotlands tidningar 20/6, Dagbladet, Piteå-tidningen m fl
Om behovet av en upprustad psykvård: Gotlands tidningar 2 aug, Dagbladet, tidn. Ångermanland, NSD, Piteå-tidningen m fl
Om papperslösa miljoner och modern slavhandel: Dagbladet 19/6, Vasabladet 18/6, Gotlands tidningar 28/6 m fl
Om Gordon Brown som nu tar över i Storbritannien: Vasabladet 28/6 och 9/7, Skånska dagbladet 7/7, Gotlands tidningar, NSD, Piteå-tidningen, Dagbladet,
tidn. Ångermanland m fl
Om EU-kommissionen och utstationeringsdirektivet: Gotlands tidningar 5 juli,Piteå-tidningen 21/12 m fl
Om en karelen-flykting som kom till Sverige: NSD 21/7, Norrbottens-Kuriren 24/7, Metaviisi nr 4/07 (decembernumret) m fl
Om PR-trix, triangulering och politisk verklighet: Arbetarbladet 16/8, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om svenska nationaldagen: Vasabladet 10/6, Dagbladet, Arbetarbladet, Gotlands tidningar, NSD m fl
Om trafikpremiskatten och socialförsäkringarna: NSD 14/8, Piteå-tidningen 17/8, Gotlands tidningar 22/8, Dagbladet 21/8, tidn. Ångermanland m fl
Om 300 000 som lämnat a-kassan: Gotlands tidningar 16/8, NSD 27/8, Piteå-tidningen m fl
Om 14 regeringsbeslut och deras konsekvenser: Dagbladet 27/8, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland m fl
Om väljaropinionen och en allt mera trängd regering: Arbetarbladet 16/8, Vasabladet 24/8, Gotlands tidningar m fl
Om socialstyrelsen och ett allt kallare Sverige: Dagbladet 18/8, Gotlands tidningar m fl
Om en nyfiken 90-åring: Norrbottens-Kuriren 28/8, NSD 29/8, Dagens nyheter 31/8 m fl
Om Finlands ex-utrikesminister och kulturpersonligheten Hella Wuolijoki: Piteå-tidningen 25/8, NSD 30/8, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland m fl Om tjänstedirektivet och behovet av balanserande krafter på arbetsmarknaden: Gotlands tidningar 31/8, Dagbladet 1/9, NSD, Piteå-tidningen 8/9, tidn. Ångermanland etc Om regeringens "smiley-politik": Tidn. Ångermanland 29/8, NSD, Piteå-tidningen, Gotlands tidningar, Dagbladet etc
Om Om Stureplanscentern och centerstämman i Kalmar: NSD 4/9, Arbetarbladet 6/9, Gotlands tidningar, Dagbladet , NSD, Piteå-tidningen m fl
Om EU och det sociala Europa: NSD, Piteå-tidningen, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Vasabladet, Arbetarbladet etc
Om modern arbetsmarknadsforskning och a-kassans överfinansiering: Gotlands tidningar, NSD, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet m fl
Om ett år med Reinfeldt vid makten: Gotlands tidningar 27/9 och 1/11, Vasabladet 25/9,Arbetarbladet 18/10,Dagbladet, Piteå-tidningen, NSD, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet m fl
Om det svenska väntrummet och flyktingpolitiken: Gotlands tidningar, Dagbladet, Piteå-tidningen, NSD, Vasabladet, tidn. Ångermanland m fl
Om socialdemokraterna och ett år i oppositionen: Arbetarbladet 20/9, Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland etc
Om en troligen tuff och smutsig valrörelse i Australien: Vasabladet 12/9, Gotlands tidningar, NSD, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, Dagbladet, Skånska dagbladet m fl
Om EU:s 70 miljoner fattiga och porslinsmålaren i Limoges: Piteå-tidningen 24/9, Gotlands tidningar, NSD, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om EU:s tredje järnvägspaket: Dagbladet 4/10 m fl
Om finansminister Borg och hans idéer: Gotlands tidningar 27/9, Piteå-tidningen 28/12, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om Gordon Brown, Labour-kongressen och kommande val: Piteå-tidningen,Vasabladet 30/9,tidn. Ångermanland, Gotlands tidningar, Skånska dagbladet m fl
Om 47 miljoner amerikaner utan sjukförsäkring och kommande presidentval: Gotlands tidningar 11/10, tidn. Broderskap 12/10, Piteå-tidningen, Vasabladet m fl
Om finansmarknadsminister Odell och Carnegie: Gotlands tidningar 4/10 och 21/11, Onsdagsbladet 6/10 (okt.nr), tidn. Ångermanland 12/9, Piteå-tidningen, NSD, Vasabladet m fl
Om kapitalets revansch och människor som varor: Piteå-tidningen 2/10, Gotlands tidningar, NSD, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet m fl
Om fackliga rättigheter som kränks inom EU: Piteå-tidningen 2/10, Gotlands tidningar 9/10, NSD, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet m fl
Om dribblande med ungdomsarbetslöshetssiffror: Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om Tage Erlanders dagböcker, åttonde bandet (1957): Arbetarbladet 11/10, Vasabladet 15/10 m fl
Om viktiga EU-möten i charmiga men slitna Lissabon: Gotlands tidningar 17/10, Dagbladet, Piteå-tidningen, Arbetarbladet m fl
Om Göran Persson och hans väg (memoarer): Gotlands tidningar 25/10, Vasabladet 21/12,Dagbladet, Piteå-tidningen, Arbetarbladet m fl
Om Gunnar Sträng och ledarskap: Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om 50 år efter ATP-striden 1957-58: Piteå-tidningen 22/10, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om högre löneandel och lägre vinster: Gotlands tidningar 26/10, Dagbladet, Piteå-tidningen m fl
Om vad som finns att lära av norska Trondheim: Gotlands tidningar 31/10 m fl
Om EU-rådslag och arbetsprogrammet för 2008: Gotlands tidningar 17/10, Dagbladet, Arbetarbladet m fl
Om fusk och svarta affärer (skatteverkets studie): tidn. Ångermanland 22/10, NSD 29/11 m fl
Om Labor som valvinnare i Australien-valet: Piteå-tidningen 5/11, Gotlands tidningar 12/11 och 27/11, Aktuellt i politiken 19/11 och 27/11,NSD 15/11, Vasabladet 19/9,Arbetarbladet, tidn. Ångermanland, Skånska dagbladet m fl
Om löne- och vinstandelar i ekonomin: Gotlands tidningar 26/10 m fl
Om moderatstämman i Gävle: Gotlands tidningar 1/11 m fl
Om statsminister Reinfeldts krishanteringsförmåga: Arbetarbladet 8/11, Gotlands tidningar, Vasabladet, Piteå-tidningen m fl
Om parlamentsvalet i Australien och ett stundande maktskifte: Gotlands tidningar 12/11, Piteå-tidningen 5/11, NSD 15/11,Vasabladet 12/9,tidn. Ångermanland, Arbetarbladet, Skånska dagbladet m fl
Om fortsatt Fogh Rasmussen-styre i Danmark efter valet: Arbetarbladet 15/11, Gotlands tidningar, Piteå-tidningen, Vasabladet, Arbetarbladet, NSD m fl
Om finska skolmord i kulturbygden Tusby: Arbetarbladet 15/11,Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, Dagbladet m fl
Om Naomi Kleins bok om chockkapitalismen: Piteå-tidningen 10/11, tidn. Ångermanland, Gotlands tidningar, Vasabladet, Arbetarbladet m fl
Om Arbetarpressen 100 år: Vasabladet 21/11, Onsdagsbladet 5/12, Gotlands tidningar, NSD, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, Dagbladet m fl
Om utbildning och det goda arbetet: Gotlands tidningar, Dagbladet, Piteå-tidningen, NSD, tidn. Ångermanland m fl
Om presshistoria och Kennedy-morden: Arbetarbladet, Gotlands tidningar, Piteå-tidningen, Vasabladet m fl
Om bostadspolitik och marknadshyror: Piteå-tidningen 3/12, Gotlands tidningar,NSD, Dagbladet m fl
Om en högerpopulistisk varningsklocka för etablerade partier: Tidn. Ångermanland 29/11, tidn. Broderskap 6/12,Gotlands tidningar, Piteå-tidningen,NSD,Dagbladet m fl
Om Europafackets och Europaparlamentets enighet om flexicurity: Arbetarbladet 5/12, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland, NSD, Piteå-tidningen m fl
Om EG-domen om finska Viking Line-målet: Gotlands tidningar, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, NSD m fl
Om EG-domen i Vaxholm-Laval-målet den 18 december: Piteå-tidningen 21/12,Vasabladet, Gotlands tidningar, Dagbladet, Arbetarbladet, NSD, tidn. Ångermanland m fl
Om media som sviker i rapporteringen om EU: Vasabladet 9/12, tidn. Ångermanland, Gotlands tidningar m fl
Om europeiska företagsråden i behov av en reform: Gotlands tidningar, Arbetarbladet, tidn. Ångermanland, NSD, Piteå-tidningen m fl
Om arbetstiderna och flexicurity i praktiken: Gotlands tidningar, Piteå-tidningen, NSD, Vasabladet, Arbetarbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om de växande klass- och förmögenhetsklyftorna i Sverige enligt ny forskning: tidn. Ångermanland 6/12, Gotlands tidningar, NSD, Dagbladet m fl
Om fiaskot med hushållsnära tjänster: Gotlands tidningar 12/12, NSD 24/12,Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, Dagbladet m fl
Om sensationella SCB-siffror och väljare som sviker Reinfeldt: Gotlands tidningar 17/12,Piteå-tidningen 17/12, Vasabladet, Arbetarbladet, NSD, tidn. Ångermanland etc
Om skatter och fördelningspolitik: Piteå-tidningen 28/12, Kungsholmens Folkblad 31/12Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland m fl
Om Göran Persson och "Min väg, mina val": Arbetarbladet 28/12, Vasabladet 23/12 m fl
Om robotkrisen i oktober 1962: Gotlands tidningar, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, Vasabladet, NSD, Dagbladet m fl
Om friskolorna och regelverket: Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Piteå-tidningen m fl
Om ägarkoncentrationen och mediemångfalden på tidningsmarknaden: Vasabladet 21/11, Onsdagsbladet 7/12, Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD, tidn. Ångermanland, Piteå-tidningen m fl

2007-12-31 Robert Björkenwall / Robert Björkenwall
(robert.bjorken@telia.com);http://rbjorkenwall.blogspot.com/

Tuesday, September 18, 2007

Ett år med Reinfeldt - bokslut och perspektiv för framtiden

Analyserat och värderat
Ett år med Reinfeldt och hans alliansregering blev inte riktigt så lyckat som vissa trodde eller hoppades

Det första året med den borgerliga alliansregeringen Fredrik Reinfeldt (m) och hans fyrklöver i Sverige inleddes med att två m-ministrar avgick nästan genast. Orsaken var svarta affärer . Men det första året vid makten slutade också med en ministeravgång (försvarsministern) och att den tillträdande ministern (utrikeshandelsministern) presenterades som en person som i sitt förflutna sysslat med svarta affärer och ännu har en pågående rättslig tvist om ett omfattande svartbygge. Givetvis har detta sin betydelse för den tämligen dåliga start och första år vid makten som statsminister Fredrik Reinfeldt nu har fått. Särskilt som alla dessa statsrådsproblem drabbat hans eget och regeringens dominerande parti - moderata samlingspartiet. I svenska riksmedia har det också på sina håll raljerats över detta och den ironiska frågan har då ställts: Måste (m)-ministrar alltid ha en bakgrund där anlitande av svart arbetskraft ingår som en del i kvalifikationerna?

Opinionsinstitutet Sifos septembermätning ger bekräftar så här på 1-årsdagen efter maktskiftet den 18 september 2006 det skakiga läget för regeringen Reinfeldt. I september-sifon får socialdemokraterna 42,7 procent (mot knappa 35 % i valet). Det är mer än de 41,9 procent som de fyra borgerliga regeringspartierna får tillsammans. Moderaterna har sedan valdagen backat från 26,2 till 23 procent, centerpartiet från 7,9 till 6,3 och kristdemokraterna från 6,6 till 4,8 procent. Endast folkpartiet, fp har ökat; från 7,5 till 7,8 (effekt kanske av valet av ny partiledare? - från Lars Leijonborg till Jan Björklund). Det starka stödet för socialdemokraterna ger förstås s-ledaren Mona Sahlin extra råg i ryggen denna höst. Så här inför öppnandet av det nya riksdagsåret, regeringen Reinfeldts nya budget och att tempot kan förväntas bli lite högre nu när oppositionen hunnit slicka såren efter valförlusten och regeringen Reinfeldt kan behöva skärpa sig rejält - om man alls ska ha en chans i nästa riksdagsval hösten 2010.

Under det år som gått har Fredrik Reinfeldts ledarskap uppfattats som anonymt. Leder han verkligen en regering? Eller är han ett offer för omständigheterna är den fråga som allt ofta ställs. Ett tydligt drag som blivit allt starkare är irritationen över väljarnas ”otacksamhet”. När det väl tricket från valrörelsen om de "nya" moderaterna - det "nya arbetarepartiet" - avslöjats som en bluff så slog väljarnas dom i opinionsmätningarna hårt. Ingen regering i vårt land har på så kort tid gjort sig så impopulär. Raser i opinionsmätningarna sedan tidigt våren 2007 bekräftar detta. Och så fortsätter det uppenbarligen också nu i höst.

Senaste Sifon visar de sämsta siffrorna sedan valet för moderaterna medan socialdemokraterna ökar. Då kommenterar Fredrik Reinfeldt läget med bland annat följande uttalande: ”Nästan alla våra vallöften, 90 procent, är på väg att infrias.”
Kanske, säger somliga, är det just därför stödet för regeringen i opinionen rasar. Statsministern och m-ledaren Fredrik Reinfeldt förklarar det usla stödet i opinionen med ”Folk tror inte att de fått sänkt skatt, bara att vi har höjt a-kasseavgifterna och att de går back”.

Är det så enkelt? Statsminister Reinfeldts reaktion ger intrycket att han verkar tycka att väljarna bara är otacksamma och inte förstår hur bra regeringen egentligen är. Åter andra hävdar att det snarare är så att det inte ha gått upp för Reinfeldt & co att det alltför ensidiga gynnandet av de förmögna och höginkomsttagarna inte har förankring. När cirka 50 procent av satsningarna i budgeten, enligt riksdagens utredningstjänst, tillfaller de tio procent som är högst avlönade så är det självklart att människor reagerar. Bokslutet för det första regeringsåret kan sammanfattas: Klyftorna och orättvisorna har ökat. Visst, jobben har blivit fler. Men mest och huvudsakligen beror det, enligt bland annat statliga konjunkturinstitutet, på den extremt goda konjunkturen. Så inte heller detta har, så här långt, gett regeringen Reinfeldt något mätbart positivt genomslag i väljaropinionen.

Högeralliansen har dock lyckats i ett tydligt avseende. Den här gången ska det bli värderings- och systemskifte i Sverige. Stegvis men ändå mätbart - sett på något års sikt.

Fredrik Reinfeldts politiska framtidsvision för moderaterna - och därmed för regeringen som helhet - innehåller två begrepp: systemskifte och perspektivskifte. Det vill säga dels ett avståndstagande från den svenska, socialdemokratiska välfärdsmodellen, om än under namnet nya moderaterna, dels fram för ett mera tydligt individuellt - somliga säger mera egoistiskt - perspektiv i olika socialförsäkrings-, skatte- och välfärdstjänstsektorer i det svenska samhället. Och att para detta med att skatterna måste sänkas. Det sistnämnda har alltid varit en gammal moderat profilfråga, vare sig det handlar om klassiska moderater eller "nya" moderater i Sverige.

Den som har en taxerad förmögenhet på fem miljoner kronor får i år 75 000 kronor mer i plånboken när förmögenhetsskatten sänks. Och en 10-miljonersvilla i Danderyd eller Reinfeldts Täby får samma avgift som ett 70-talshus i glesbygdens Valdemarsvik eller Vilhelmina. Långtifrån alla är nöjda med detta att alla - oavsett en villas storlek och värde - ska betala samma fasta statskommunala fastighetsavgift på 4 500 kr per år. Riktigt så uppfattade många väljare inte att det skulle bli när vallöftet om borttagen fastighetsskatt blev alliansens politik i valrörelsen 2006. Nu har det kommit surt efter också i detta fråga - för regeringens del.

Lägg så till detta att finansieringen av den "borttagna" (helt borta blir den ju inte) fastighetsskatten har varit föremål för en långbänk och ännu inte är helt klar. Bland annat som en följd av detta och annat har regeringen Reinfeldt presenterat ett underskott i budgeten för 2007 med 8 miljarder och för 2008 med 13 miljarder. Mönstret från tidigare borgerliga regeringar med för "släpphänt" ekonomisk politik börjar kännas igen, har kritikerna hävdat. Följden av detta och annat blir nu en stegvis allt högre ränta och som i sin tur leder till bl a högre boendekostnader och sämre investeringsklimat. Något som också så kallade oberoende bedömare inte varit sena att påpeka.

En annan svar och mycket kritikerutsatt punkt för Reinfeldt-regeringens första år vid makten har varit förändringarna på arbetsmarknadspolitikens område. Främst då höjd a-kassa och höjda fackavgifter (och borttagen skattereduktion för avgiften) som regeringen har tvingat fram sedan början av 2007. Samtidigt så har nivån på a-kassan - dagpenningen vid arbetslöshet - försämrats. Detta har lett till att över 320 000 människor nu lämnar a-kassan och i praktiken står utan skydd om de blir arbetslösa.

I ett läge när de största vinnarna är människor med höga inkomster, stora förmögenheter och dyra hus och förlorarna är de arbetslösa, långtidssjuka och andra mindre bemedlade grupper så är det inte kanske så förvånande att väljaropinionen nu straffar den ett år gamla Reinfeldt-regeringen med fortsatt usla opinionssiffror. Kanske inte så underligt då att till och med en något omskakad svensk statsminister och m-partiledare som Fredrik Reinfeldt inför media lite betänksamt konstaterar: ”Folk tror inte att de fått sänkt skatt, bara att vi har höjt a-kasseavgifterna och att de går back”.

Visst kunde det första året för Fredrik Reinfeldt och hans alliansregering ha börjat bättre. Sällan - aldrig i svensk inrikespolitik under efterkrigstiden - har en nyvald regering tappat så mycket på så kort tid som fallet varit för den alliansregering som nu firat ett år vid makten den 18 september 2007.

Men sannolikt kommer Reinfeldt och hans regeringskollegor i de fyra borgerliga allianspartierna att göra vad de kan för att senast ett till två år före nästa val år 2010 göra vad de kan för att lägga om kursen så pass mycket att de ändå har en viss, liten chans att bli omvalda. Med nuvarande politiska kurs lär det däremot inte gå. Ty det har redan svenska folket tydligt visat i de senaste tre kvarts årets olika opinionsmätningar. Det kommer sannolikt inte att bli lätt att hämta in nuvarande rekordstora opinionsunderläge på stadiga 10-11 procent. Särskilt inte som regeringar nästan alltid har en tendens att förlora och tappa i väljarstöd när deras fortsatta mandat ska prövas i allmänna val.

Ett är dock klart redan nu: skatterna och välfärden kommer att bli centrala valfrågor i 2010 års svenska riksdagsval.

ROBERT BJÖRKENWALL

Saturday, September 08, 2007

Arbete och kapital

Ledarkrönika i Piteå-tidningen 8 september 2007
Arbete och kapital

Sedan fackföreningsrörelsens tidiga år har främst fyra frågor stått i centrum för den svenska fackföreningsrörelsen. Det handlar, då som nu, om rätten att organisera sig och teckna avtal, lönerna, arbetstiderna och arbetsmiljön.
Sammantaget handlar det om den ständiga konflikten mellan arbete och kapital. Om kapitalets vilja att maximera vinsten och om de anställdas kamp för att få en rimlig del av produktionsresultatet och i övrigt ha drägliga arbetsvillkor. Vägen till någon form av balansförhållande har gått över kollektivavtal men även arbetsrättslig lagstiftning. Arbetsmiljölagstiftningen är ett sådant exempel.

I ett Kina, där nyrika profithungriga kapitalister täljer guld i samklang med statsmaktens ambitioner att så snabbt som möjligt bli en ekonomisk global gigant, finns inga fria fackföreningar som balanserande motkraft.

Löner kan sänkas godtyckligt och betalas ut när det passar, arbetstiderna kan sträckas ut till tolv eller femton timmar om arbetsgivaren tycker det behövs. Arbetsmiljön är heller knappast särskilt mänsklig.

Den som mot förmodan skulle vilja protestera mot den här tingens ordning lär inte ha något arbete att gå till dagen därpå.

Naturligtvis blir det en krock när denna rovdrift på människor - som i det nu pågående kinesiska Fanerdun-projektet i Kalmar, det tidigare kinesbygget i Älvkarleby med flera - möter svensk verklighet där hård facklig kamp under de senaste hundra åren undan för undan flyttat fram löntagarnas positioner.

Men eftersom det är på svensk mark Fanerdun-bygget sker så är det också svenska regler som gäller. Men så är tyvärr långtifrån fallet just nu i Fanerdun-projektet i Kalmar och andra likande utländska exempel.

Men enligt centerledaren, mauderata Olofsson, och nyliberala centerungdomar, lobbyister inom svenskt näringsliv med flera, är det just vad som skulle kunna bli tämligen normalt - det vill säga att utländska företag skulle få tillämpa sina ibland rätt usla regler när kommer och gör jobb i Sverige.

Precis som för övrigt det ursprungliga så kallade Bolkensteinska tjänstedirektivförslaget härom året i EU öppnade för och som inte minst den nordiska och europeiska fackföreningsrörelsen dock lyckades sätta stopp för vintern och våren 2006.

Tyvärr dröjde det ett bra tag innan ens svensk socialdemokrati fullt ut begrep de fulla konsekvenserna av det Bolkensteinska tjänstedirektivets konsekvenser och sedan kom att ställa sig på samma sida som fackföreningsrörelsen, tunga EU-länder som Tyskland och Frankrike med flera i kampen för att få en ny och rimligare utformning av tjänstedirektivet.

Något som tjänstedirektivet i sin nya utformning nu också har.

Tack och lov - nu när det ska träda i kraft om något år. Och förutsatt att den nu liggande versionen också går igenom den slutliga beslutsprocessen inom och i de olika EU-länderna under hösten och vintern.


Robert Björkenwall, frilansjournalist, f d mångårig presschef i Seko m m