Wednesday, June 20, 2007

Om socialdemokraterna vunnit valet 2006

Gotlands Tidningar 20 juni 2007

Om socialdemokraterna vunnit valet

Om Göran Persson och socialdemokraterna inte slarvat bort, utan i stället vunnit valet i september 2006, så skulle hade vissa ting varit annorlunda i Sverige.
De arbetslösa hade kunnat räkna med en höjning av a-kasseersättningen till över 900 kronor per dag i stället för den sänkning till 680 som alliansregeringen genomförde i mars 2007.

De långtidsarbetslösa, som nu starkt oroar sig för att få ihop familjeekonomin, skulle inte ha behövt se med fruktan och oro på framtiden.

De deltidsanställda - som nu ställs utanför a-kassan beroende på de nya, skärpta kvalifikationsreglerna - hade känt en trygghet i stället för en osäkrare tillvaro.
Den lag som den tidigare socialdemokratiska regeringen lagt på riksdagens bord om en skärpning av anställningstryggheten för de säsongsanställda, hade genomförts och gett de säsongsanställda laglig förtur nästa gång arbetsgivaren behövt anställa.

Plusjobben i kommuner och lagsting hade varit kvar och tiotusentals arbetslösa hade inte behövt lämna sin arbetsmarknadsutbildning och träda ut i öppen arbetslöshet.

Någon form av skattesänkning med en rimlig fördelningsmässig profil hade det nog också blivit med tanke på den superstarka svenska statsbudgeten, som tillåter en viss påspädning av köpkraften.

Inget talar heller för att socialdemokraterna hade skjutit upp den utlovade tandvårdsreformen, som nu blivit fallet med alliansens motsvarande vallöfte.
Det kan finnas skäl att påminna om detta. Mycket - om inte allt - hade kunnat se lite annorlunda ut, om väljarna den 17 september 2006 reagerat som de nu gör i den senaste tidens opinionsmätningar.

Då hade dessa socialdemokratiska vallöften varit på väg att förverkligas i stället för den orättfärdiga klasspolitik med gåvor till de redan välmående och sänkta a-kassedagpenningar till de arbetslösa, som nu blivit verklighet.

SCB:s stora partisympatimätning med 9 400 tillfrågade, som kom härom veckan, visar att det folkliga missnöjet är stort med Reinfeldt-regeringens orättfärdiga klasspolitik.

En betydande majoritet av svenska folket vill inte ha vad de nu fått se och uppleva mindre än ett år efter valdagen.

Robert Björkenwall

Friday, June 15, 2007

Sahlin och Reinfeldt i partiledardebatten

Gotlands Tidningar 15 juni 2007

Mona Sahlin var för snäll mot Reinfeldt i partiledardebatten

Apropå riksdagens avslutande partiledardebatt den 13 juni, så är en generell reflektion att det för oppositionen nog ändå inte är rätt metod att möta statsminister Reinfeldt med för snäll och lågmäld retorik, om man vill nå ut till folk.

Lite tuffare och brutalare
Vill man - vilket nog socialdemokraterna rimligen vill - tydliggöra skiljelinjerna, så är det nog bättre att möta Reinfeldt lite tuffare och brutalare än som till exempel Mona Sahlin oftast gjorde i den avslutande partiledardebatten för vårriksdagen 2007.

En av Mona Sahlins bästa repliker var när hon sade att om det nu går så bra för Sverige, varför görs inget för dem som har svårast att komma in på arbetsmarknaden och står längst ifrån den.

Där har den borgerliga regeringen rustat ned över hela linjen: Komvux, AMS-utbildning och skyddad sysselsättning.

Det var en klar poäng till Mona Sahlin när hon konstaterade att vi kan tacka komvux för att finansminister Anders E Borgs (m) begåvning togs till vara liksom förre justitieministern Tomas Bodströms (s).

Pratkvarnen Olofsson (c)
Maud Olofsson (c), en riktig pratkvarn, verkade vara kvar i retoriken från valrörelsen och yrade om massarbetslösheten förra året och en miljon, som inte går till jobbet en vanlig dag.

Det kändes rätt nattståndet, särskilt som finansministern Anders E Borg i vårpropositionen inte sträckte sig längre än att 900 000 medborgare kommer att vara kvar i utanförskapet. Och begreppet utanförskap och "bred arbetslöshet" är ju numera borttaget ur moderaternas egen hemsida. Den sista halmhatten i folkpartiet, Lars Leijonborg, var precis så skrytsam, stöddig och besserwisseraktig som man kunde förvänta sig.

Han kommer nog inte saknas av många i framtida partiledardebatter. Trots de tackord han fick av sina partiledarkollegor.

Gör till och med mindre
Den bästa repliken i hela partiledardebatten var Mona Sahlins: "Det finns företagare som säger att näringsminister Maud Olofsson pratar till och med mer och gör till och med mindre än Mona Sahlin gjorde." Den satt fint!

Men i stort blev inte så mycket minnesvärt sagt i vårriksdagens avslutande partiledardebatt.

Robert Björkenwall

Thursday, June 14, 2007

Svensk arbetsrätt och folkhäls på spel inför EU-toppmötet

Gotlands Tidningar 14 juni 2007

Sveriges arbetsrätt och folkhälsa står på spel inför EU-toppmötet

Debatten om Laval-fallet (skolbygget i Vaxholm) och salladsbaren i Göteborg visar att betydande delar av näringslivet med Svenskt näringslivs VD, Urban Bäckström i spetsen, har en ny, mer negativ syn på kollektivavtalen.

Liksom de regler som har gynnat både företag och anställda, jämfört med mer lagreglerade, icke-kollektivavtalsstyrda modellerna i andra EU-länder.

Grundfrågan som preliminärt har avhandlats i EG-domstolen gäller om fackföreningsrörelsen ska ha rätt att ta strid för att få ett utländskt företag i Sverige att följa svenska kollektivavtal eller inte.

Hindra lönedumpning
Hade Byggnads inte tagit den striden skulle utländska arbetare i Sverige ha kunnat jobba till mindre än hälften av normala lönenivåer. Och därtill haft sämre skydd för arbetsmiljö, säkerhet, inflytande.

Lönedumping och mer eller mindre obefintligt försäkringsskydd, med andra ord. Det hade förstås också skapat ojuste konkurrens mot andra företag.

På den här punkten är EG-domstolens generaladvokat glasklar. Man har rätt att ta kamp för att få utländska företag att följa svenska avtal. Men vad EG-domstolen till slut beslutar -- om de följer generaladvokatens utlåtande eller ej - avgörs först i slutet av 2007.

Frågan är vad kritikerna av den svenska arbetsmarknadsmodellen egentligen vill. Svenskt Näringsliv anser uppenbarligen att principen om fri rörlighet borde gå före rätten att ta strid för svenska kollektivavtal.

Eller om man så vill att kapitalet och dess fria rörlighet i unionens och EG-rättens skepnad ska vara överordnat också den nationella demokratin.
Och de enskilda ländernas val av modell för socialpolitik, välfärd, folkhälsa (alkohol) och hur man nationellt valt att reglera villkoren för arbetskraften.

Värna kollektivavtalen
I Sveriges fall av tradition genom kollektivavtal och inte lagstiftning. Och rätt att ta strid för att branschvisa träffade överenskommelser också respekteras av båda parter under ett kollektivavtals löptid.

På just den här punkten borde Sverige ge ett glasklart besked inför kommande EU-toppmöte under midsommarveckan om det nya, nerbantade EU-fördraget. Får vi inte glasklara formuleringar om att vår arbetsrätt (med kollektivavtal) och vår hälsopolitiskt motiverade alkoholpolitik respekteras, så ställer vi inte upp på förslaget till nytt EU-fördrag, som nu ska föreläggas regeringscheferna av det tyska EU-ordförandeskapet den 22 juni.

Nej till nytt EU-fördrag
Löftet att svenska kollektivavtal och svensk arbetsrätt, liksom svensk alkoholpolitik, ska gälla också framgent. Annars kan vi lika gärna säga nej till kommande förslag om ett nytt EU-fördrag.

En majoritet av svenska folket köper inte en EG-rätt som öppnar upp för lönedumping, en uppluckring av den så väl fungerande svenska arbetsmarknadsmodellen och en alkoholpolitik som är till gagn för folkhälsan.

Ytterst är det detta som står på spel inför kommande EU-toppmöte, framtagningen av ett nytt EU-fördrag och kommande domstolsutslag i EG-domstolen i Luxemburg.

Robert Björkenwall

Friday, June 08, 2007

Italien - utsökt kök men ineffektiv som nation

I Arbetarbladet den 7 juni 2007

Arma Italien - god mat och dryck men ack som ineffektiv som nation

Italien har ett i mitt och många andras tycke bättre kök än det franska. Och vinet - det speciellt från "klacken"-regionen men också från Toscana - med Primitivo-vinerna som klart mera plånboksvänliga men ändå utmärkta alternativ till de något för överdyra Brunello-vinerna i Montalchino i Toscana som goda drycker att skölja ner den delikata italienska maten med. Gärna med en liten grappa och någon av de otaliga varianter av italiensk kaffe som avrundning på en god måltid i trevligt sällskap på någon trivsam florentinsk eller romansk piazza. Sånt ger trivsel och mervärde i tillvaron när man råkar sitta på en servering i Trestevere i Rom eller sagolikt vackra Piazza del Campo i Siena, lite söder om Florens i Toscana.

Men vad ska man säga om den italienska politiken och den svarta ekonomin? I dessa avseenden fortsätter tyvärr landets sönderfall. Hur många - också flitiga besökare - i detta matens, vinets och fotbollens land vet t ex attdet notoriskt usla italienska politiska systemet kostar flis av oanade mått? De folkvalda i Italien kostar sammantaget 37 miljarder per år. Det är lika mycket som de samlade utgifterna för de folkvalda i fyra jämförbara EU-länder tillsammans, nämligen Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Spanien. Sanslöst dyrt - och ineffektivt.

Enbart för den i huvudsak cermonielle italienska presidenten ligger omkostnaderna hela fyra gånger högre än för det rätt dyrbara brittiska kungahuset.

Och just ingen - oavsett färg på den regering som råkar ha makten i Italien - förefaller orka reformera och förändra detta rekordkostnadsdrivande och ineffektiva italienska politiska system.

Politikers rädsla sägs tämligen allmänt vara det avgörande hindret för den italienska nationens framtid och välfärd. Med en föråldrad familjepolitik, för få födda barn, en allt mera åldrande befolkning och växande problem med en för låg produktivitet och bristande konkurrensförmåga i en allt tuffare globaliserad konkurrensvärld.

Den svarta ekonomin - notoriskt stor sedan länge - omfattar en tredjedel av hela Italiens bruttonationalprodukt, BNP. Skattesystemet läker också som ett såll och ger för små allmänna inkomster för nödvändiga reformer exempelvis av den obsoleta familjepolitiken. Redan nu har Italiens befolkning den högsta medelåldern och samtidigt den lägsta faktiska pensionsåldern inom EU. Om ett antal år börjar Italiens befolkning att krympa, bli gradvis allt mindre.

Kanske inte att undra på då att Italien redan nu och sedan en tid tillbaka bara har en tredjedel så stora utländska investeringar i landet som går till det mera högteknologiska men också arbetsmarknadsoroliga och klassuppdelade Frankrike.

I Italien går var och en sin egen väg - regioner, yrkesgrupper, branscher, familjer och individer. Envar går egoistiskt vidare på sin upptrampade stig medan landet faller sönder allt mera. Något ledarskap som förmår skapa sammanhållning och gemensamma tag finns inte.

Så här kan det inte fortsätta om nationen snart ska falla sönder helt. Vad hjälper det då om maten och viner är delikat, solen lyser skönt och fotbollen ibland glimtar till med lysande konstnummer i den högre skolan?

Någon tillfällighet är det hur som helst inte att just en sådan nation fått och haft politiska ledare som den fubbande och fifflande megamiljardären och Milan-ägaren Silvio Berlusconi som mångårig premiärminister och ledare för sin fan club-organisation, Forca Italia, som länge styrt och ställt i Italien med hjälp av alla sina tv-kanaler, tidningar och tidskrifter och sitt fotbollslag.

Och med ett valsystem som i praktiken skräddarsytts för Berlusconi och hans gäng - och som sällan eller aldrig förmår ge Italien några stabila och reformdugliga regeringar. Inte undra på att den i grunden så sympatiska Bologna-professorn och nuvarande premiärministern Romano Prodi ofta suckande säger:

- Jag kan inte göra mycket. Jag varken äger tidningar eller tv-stationer. Och min koalitionsregering hotar ständigt att falla sönder.

Samtidigt "vet alla" att så här kan det inte fortsätta om Italien ska kunna vända trenden - medan tid är.
ROBERT BJÖRKENWALL

Friday, June 01, 2007

Luftslottet som sprängdes - överträffar det mesta

En romantrilogi som överträffar det mesta som skrivits i genren

Läste härom natten ut journalisten Stieg Larssons tredje volym ("Luftslottet som sprängdes") - 700 sidor tjock - i hans postuma Millenium-deckarserie, kanonfin läsning. Välskriven och med stort driv i handlingen. Larssons postumt utgivna böcker ger hopp om en kriminallitteratur som både kan beröra och underhålla. Inte minst den befogat fräna kritiken mot övergrepp mot kvinnor är en av den tredelade romansvitens riktigt stora och fina kvaliteter.

I förra romanen "Flickan som lekte med elden" dök kändisboxaren och f d "kungen i Kungsan" Paolo Roberto upp som räddande ängel mot slutet av boken. I den här nya romanen "Luftslottet som sprängdes" förekommer bland andra den tidigare statsministern Torbjörn Fälldin och journalisten Kurdo Baksi som romanfigurer. Stieg Larsson gillade att kasta in verkliga personer i sina romanintriger. Där mejlas, chattas, programmeras, buggas, scannas, ordbehandlas och pratas i mobiltelefon i en omfattning som nästan gör IT och internet till snuddpå huvudpersonen i hans mycket läsvärda och skickligt ihopkomponerade romaner. Hjältinnan är hackern Lisbeth Salander och hjälten den grävande journalisten Mikael Blomkvist.

Precis som i hans tidigare romanbyggen genomsyras också "Luftslottet som spränges" av en frän kritik mot korruption, rättsröta och våld mot kvinnor. Det iscensätts på ett sätt är tveklöst är en av hela romanseriens verkligt stora kvaliteter. Larssons romantrilogi - med "Luftslottet.." som mästerlig slutpunkt - överträffar det mesta som skrivits och getts ut i den här genren inom den svenska bokmarknaden. Böckernas sanslöst stora framgång är ett kvitto på att läsarna verkligen uppskattar böckerna som "runnit ut" från den sanslöst flitige Stieg Larssons dator.

Läsningen av hans nya tredje postuma volym ger också en hel del inside information om bl a Säpo (ja, all där är inte knäppskallar, men somliga), svensk tryckfrihets- och yttrandefrihetslagstiftning, polisarbete (förhörsmetoder), Justitiekanslern, JK, Riksåklagaren, RÅ - och de stora svårigheter som ofta finns med att kunna beivra hatbrott samt - inte minst - om datahackers och vad de kan göra för att komma åt e-post, hårddiskar, avlyssna mobilsamtal och mycket annat.

Den här tredje volymen (den sista Stieg Larsson hann göra helt klar med innan han plötsligt dog) är också den, i mitt tycke, bästa. i Millenium-serien. Men bara ett litet snäpp bättre än de två första - "Män som hatar kvinnor" respektive "Flickan som lekte med elden". Utmärkta också de...

Jag förstår fuller väl att de här tre tillsammans lär komma att säljas i uppåt en miljon exemplar eller ännu lite fler enbart i Sverige. Synd, djävligt synd bara att Stieg Larsson själv aldrig fick uppleva den framgången innan han dog!

Den som valt att spara den här och andra Stieg Larsson-böcker i serien till sommar- och semesterläsning har onekligen många goda timmars spännande sommarnöje att se fram emot.
/Robert Björkenwall (robert.bjorken@telia.com)

PS. Stieg Larsson (1954-2004) var därtill en av världens bästa kännare av antidemokratiska, högerextrema och nazistiska rörelser.

Egna artiklar - artikelindex jan. - juni 2007

Artiklar 2 007/Robert Björkenwall
Index (januari- juni 2 007)

Om alliansens jobbpolitik och sparkraven på AMS: NSD 11/1-07, Gotlands tidningar 22/1 m fl
Om alliansens jobbpolitik och försämringarna i LAS: Arbetarbladet 11/1, Gotlands tidningar 22/1, Dagbladet, NSD, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland m fl
Om pensionerna och alliansens löftesbrott: NSD 25/1, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om Reinfeldt-regeringens mediepolitik och exemplet Berlusconis Italien: Dagbladet 10/1, Piteå-tidningen 15/1, tidn. Ångermanland 10/1, Gotlands tidningar,
NSD m fl
Om väntan på nästa president i USA och Irak-kriget: Dagbladet 17/1, Gotlands tidningar 24/1 m fl
Om en gruvarbetare och fri ande: Dagens nyheter 16/1
Om Palme och 70-talets arbetsrättsreformer: NSD 5/2, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om Göran Perssons sorti och Mona Sahlin som ny s-partiledare: Norrköpings tidningar 20/1, Vasabladet 20/1, tidn. Ångermanland 24/1, Dagbladet 29/1, Skånska dagbladet 28/1, Arbetarbladet 15/2, Gotlands tidningar, NSD, Piteå-tidningen m fl
Om a-kassan, den kommunala allmännyttan och samhällsutvecklingen: Piteå-tidningen 23/1, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om folkrörelse-Sverige och dess utveckling: Arbetarbladet 15/2, Dagbladet m fl
Om Carl Bild, optionsmiljonerna och trovärdigheten: Gotlands tidningar, Dagbladet, Arbetarbladet, Vasabladet m fl
Om partisk valrapportering i media - Kent Asps studie: Gotlands tidningar 14/2, NSD 26/2, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet, Vasabladet m fl
Om alliansens jobbpolitik, utbildningen och låglönejobben: Gotlands tidningar 25/1 m fl
Om kommande lönerörelse och de tuffare lönekraven: Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD m fl
Om George Clooney och hans viktiga budskap om oljan och media: Arbetarbladet 18/1, tidn. Ångermanland 18/1, Gotlands tidningar, NSD m fl
Om dynastierna Bush och Clinton och Hillary Clinton som möjlig president: Gotlands tidningar 24/1, Vasabladet 23/1, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet m fl
Om nedläggningar, utrensningar och utförsäljningar av statliga företag: Piteå-tidningen 29/1, Dagbladet, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland m fl
Om katastrofkommissionen, mediebilden och karaktärsmordet på Lars Danielsson: Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland, NSD, Piteå-tidningen, Dagbladet m fl
Om dubbla tungor om presstödet och mediemångfalden: NSD 20/2, Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Piteå-tidningen m fl
Om världsreportern Ryszard Kapuschinski: Gotlands tidningar, NSD, Piteå-tidningen, Vasabladet, Dagbladet m fl
Om Auschwitz, Srebrenica och Rwanda : Arbetarbladet 1/2, tidn. Ångermanland 1/2, Piteå-tidningen, Vasabladet, Gotlands tidningar m fl
Om att stormfällssäkra järnvägen och elnätet: Folket 6/2, tidn. Ångermanland 5/2, Gotlands tidningar, Piteå-tidningen m fl
Om globaliseringen och regeringens globaliserinsråd: tidn. Ångermanland 16/2, Dagbladet, NSD, Piteå-tidningen m fl
Om jobben, herrgården och partiska medier i sin valrapportering: Gotlands tidningar 14/2, Arbetarbladet 15/2, NSD 26/2, Dagbladet m fl
Om arbetsmarknadsforskningen och fackens behov av spetskompetens: Gotlands tidningar 15/2, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om äventyrade IT-jobb i Sverige: Dagbladet 17/2, tidn. Ångermanland 19/2, Gotlands tidningar, Piteå-tidningen m fl
Om socialdemokraterna vunnit i stället för förlorat valet 2006: Piteå-tidningen 20/2, Gotlands tidningar, NSD, Arbetarbladet m fl
Om en riksbekant salladsbar i Göteborg och den svenska arbetsrätten: Dagbladet, Gotlands tidningar, NSD m fl
Om LO-Wanja och Europfacket: Piteå-tidningen 26/2, Gotlands tidningar 7/3, Dagbladet, Arbetarbladet m fl
Om ideologistyrning och statliga företag: Piteå-tidningen 29/1, Gotlands tidningar, Dagbladet m fl
Om en utrikesministers eroderade trovärdighet: NSD 28/2, Gotlands tidningar, Dagbladet, Arbetarbladet m fl
Om AMS-jobbprognosen och risken för växande flaskhalsproblem: Gotlands tidningar 5/3, tidn. Ångermanland 2/3, Arbetarbladet 15/3, NSD 7/5, Dagbladet, Piteå-tidningen, det m fl
Om moderaterna som vann arbetarnas men inte kvinnornas röster: Piteå-tidningen 6/3, Gotlands tidningar, Vasabladet, Dagbladet m fl
Om Europadomstolen och svenska kollektivavtal: Dagbladet 13/3 m fl
Om hushållsnära tjänster i Danmark, Finland och Sverige: Gotlands tidningar 14/3, Dagbladet m fl
Om Kinas utveckling och globaliseringens konsekvenser: Vasabladet 17/3, Arbetarbladet, Dagbladet m fl
Om socialdemokratiska kongressen och Mona Sahlin: Arbetarbladet 22/3, NSD 26/3, Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Vasabladet m fl
Om det politiska Finland och riksdagsvalet den 18 mars 2006: Gotlands tidningar 22/3, Dagbladet, Piteå-tidningen m fl
Om mobbning av de arbetslösa: Gotlands tidningar 27/3, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om fiffel i taxi- och restaurangbranschen, skatteundandraganden och bristerna i äldreomsorgen: PRO Pensionären nr 3 (26 mars) 2007
Om den borttagna förmögenhetsskattens effekter: Gotlands tidningar 10/4, Dagbladet 7/4, NSD 17/4, tidn. Ångermanland m fl
Om fastighetsskatten och den nya regressiva avgiften: NSD 17/4, Gotlands tidningar 10/4 m fl
Om skiftet från Blair till Brown i Storbritannien: Gotlands tidningar 11/4, Vasabladet 16/4, tidn. Ångermanland 19/4 m fl
Om ordförande Persson och hans tid vid makten: Arbetarbladet 12/4, Vasabladet 22/4, Gotlands tidningar, Dagbladet, Arbetarbladet, tidn. Ångermanland, Piteå-tidningen etc
Om socialdemokraternas valanalysrapport: Arbetarbladet 12/4, Dagbladet, Gotlands tidningar m fl
Om det kinesiska mässbygget i Kalmar och Byggnads: Gotlands tidningar 23/4, Dagbladet m fl
Om franska presidentvalet och "Sego" Royals chanser: Gotlands tidningar 26/4, Arbetarbladet, Vasabladet, Dagbladet, tidn. Ångermanland m fl
Om den "breda arbetslösheten" och verkligheten efter valet: NSD 26/4, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland, Dagbladet m fl
Om vilken väg Finland går nu med sin nya regering efter valet: Piteå-tidningen 23/4, tidn. Broderskap 27/4, Gotlands tidningar, NSD, tidn. Ångermanland etc
Om finsk arbetsmarknad och finska LO 100 år: Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, NSD, Skånska dagbladet m fl
Om finsk jobbpolitik som dålig import och som visat sig ge begränsat resultat: Gotlands tidningar 9/5, NSD, Piteå-tidningen m fl
Om Tusby strandväg - den finska kulturens vagga: Gotlands tidningar, DD, Broderskap m fl
Om en kraftfull manifestation i Kiruna i december 1969: Piteå-tidningen 7 maj, NSD, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland m fl
Om reproräntan och fördelningspolitiken: Gotlands tidningar 10/5, Dagbladet, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet, NSD m fl
Om en statsminister som fått nytt jobb: Dagbladet 11/5, Gotlands tidningar, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland m fl
Om hushållsnära tjänster-subvention och dess alternativa användning: Gotlands tidningar 21 maj, Piteå-tidningen 29/5 m fl
Om statliga nålpengar som inte räcker för att behålla Sveriges bredbandsposition: Piteå-tidningen 21 maj, Gotlands tidningar, Dagbladet, tidskriften Stadsnätet m fl
Om Börje Hörnlund och centerns väg i politiken: Dagbladet 23 maj, Gotlands tidningar, tidn. Ångermanland m fl
Om Vaxholmskonflikten som går fackets väg i EG-domstolen: Gotlands tidningar, Dagbladet, tidn. Ångermanland, Arbetarbladet, Piteå-tidningen, NSD m fl
Om att sålt är sålt när det gäller offentliga sjukhus: Gotlands tidningar, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland, NSD m fl
Om en virtuell ambassad och en virtuell regering: Gotlands tidningar, Dagbladet, NSD
Om bratsens Stureplan och det "coola" livet: Gotlands tidningar, NSD, Piteå-tidningen, tidn. Ångermanland m fl
2007-06-01/ Robert Björkenwall
(robert.bjorken@telia.com); http://rbjorkenwall.blogspot.com/