Bra linjetal av Sahlin

NSD den 26 mars 2007
krönika/Bra linjetal

Det fanns flera bra passager i Mona Sahlins linjetal på s-kongressen."Moderaternas partisekreterare Schlingmann säger att de ska ut och jaga kvinnorna, mitt råd: Spring!" Detta apropå att moderaterna nu ska satsa mer på att nå kvinnliga väljare i bland annat offentliga sektorn.

Och apropå regeringens angrepp på a-kassan och arbetsmarknadspolitiken: "Tala om att gå i otakt. Littorin är regeringens svar Lasse Brandeby i Let`s Dance. Med den skillnaden att Brandeby faktiskt bönat och bett att få bli bortröstad …"

"Vi ska ha en bra och stark a-kassa. Vi har inte råd med en dålig a-kassa, för vi har inte råd med att vända människor ryggen. Det kommer det att stå strid om också i nästa val", slog hon fast. Välfärdens detaljstyrda stuprörsmodell behöver göras om.

Sahlin tog i sitt linjetal upp att hon nu vill speciellt titta på den norska modellen med trygghets- och välfärdskontor, där socialkontor, försäkringskassa och arbetsförmedling ser hela människan. Mona Sahlins löfte att "lyssna på sina kärleksfulla kritiker - kritik är inte farligt" bådar också gott. Så har det tyvärr inte precis alltid varit under senare år. Kanske får vi nu äntligen en både frimodig och vass framtids- och idedebatt igen inom det socialdemokratiska partiet.

I sitt tal visade hon även ett starkt engagemang i ungdomars livssituation, markerade mot orättvisa kvinnolöner - och föreslog ett rådslag (s) om framtiden.Rådslaget är i bortgångne partisekreteraren Sten Anderssons anda. Jag tror att det kommer att engagera partimedlemmarna. Det framgick också att Mona Sahlin inte tänker ducka från den bittra medicin som valanalysen måste bli. Och hon gjorde också fullständigt klart hur viktigt hon anser att samarbetet med facket är. Ett besked som också gillades av många på kongressen.

Nu vänder partiet blad och en ny ledartid börjar inom det stora oppositionspartiet socialdemokraterna - med sikte på nästa ordinarie kongress 2009 och valet i september 2010.

Robert Björkenwall , frilansjournalist, f d mångårig presschef i Seko m m

Höjda lägstlöner bättre än jämställdhetspotter

Noterat apropå höjda lägstlöner bättre metod än jämställdhetspotter

I den nyutkommen boken "Ett liv i Metall" av 70-talets kloka Metallordförande Bert Lundin, nu en pigg 85-åring, och journalisten Rolf Jansson, beskrivs hur de starkt eftersläpande kvinnolönerna kraftfullt angreps på den tiden. Lösningen var att konsekvent höja lägstalönerna i avtalen, en metod som ledde till att kvinnolönerna på 10 år steg från 70 procent till 95 procent av männens genomsnittslöner. I likhet med LO-tidningens chefredaktör Tommy Öberg undrar jag varför denna framgångsrika modell övergavs. Idag är skillnaderna lika stora som för 10 år sedan. Höjda lägstalöner framstår som en klart träffsäkrare väg än jämställdhetspotter. Varför uppfinna hjulet på nytt när det redan fanns - och som dessutom visade sig fungera bra?
Robert Björkenwall, robert.bjorken@telia.com

PS. Bert Lundin var den som en gång i tidigt 1980-tal rekryterade mig till Metalls ordförandekansli på en krog i London...